Första söndagen efter trettondagen, Apostlagärningarna 18:24-19:6

Priscilla och Aquila var två könsöverskridare. Bara det att hennes namn nämns först visar hur unika de var i sin samtid. Det var hon som var den stora aposteln, och Aquila var mest hennes medhjälpare. De var ryggraden i församlingen i Rom och nämns flera gånger i Paulus brev. Och när det kom en ny apostel, som predikade med glöd och insikt, men inte kände till friheten i Kristus, då tog de sig an honom och gav honom ännu noggrannare kunskap om Guds väg.

Jag hoppas att vi alla kan finna de tillfällen då Priscilla och Aquila, dessa modiga och kloka människor, kan få vägleda oss i våra möten med de människor som ännu inte förstått friheten i Kristus, som ännu inte hört att det finns en helig ande som vänder upp och ner på människors regler och hierarkier och som stärker varje människa till att vara sig själv inför Gud och andra.

Söndagen efter nyår, Första Samuelsboken 3:1-10

Alla vi HBT-personer har fått en särskild kallelse. Jag tror inte att någon vet var den kommer ifrån, och det är lätt att ta fel, särskilt om man som Samuel får sin kallelse som helt ung. För det är ju ett faktum att de allra flesta HBT-personer föds till föräldrar som lever som heterosexuella. Hur man kommer underfund med vem man är är något som varierar från person till person, men en gemensam nämnare är att det är något som är så starkt att det får många av oss att trotsa omgivningens ogillande, och i extrema fall till och med bryta med familjen.

Jag tror inte att en så stark kallelse skulle kunna komma till så många någon annanstans än från Gud. Men jag tror också att det är en uppgift för ett helt liv att förstå till vad den kallelsen är. Men låt oss ta vara på vår kallelse, följa den och se vart den leder oss.