söndag 30 maj 2010

Heliga trefaldighets dag, Andra Moseboken 3:1-15

När Mose möter Gud är han redan på flykt. Han har lämnat sitt folk och det tyranniska Egypten bakom sig för att skapa sig ett eget liv någon annanstans. När Gud möter honom, som en låga som hela tiden ändras är det tre saker som Gud säger.

"Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud." Jag är inte någon ny Gud utan densamme som följt ditt folk hela tiden.
"Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten." Jag bryr mig. Jag vet hur ni har det och jag vill inte att det ska vara så.
och sist och allra viktigast:
"Jag är den jag är." Det vill jag att du också ska vara.

söndag 23 maj 2010

Pingstdagen, Joel 2:28-29

"Också över slavar och slavinnor skall jag då utgjuta min ande." Så lovar Gud oss. Det är inte bara de som är av hög status, rent blod och oklanderligt uppförande som ska få ta del av Guds ande, utan hela folket, till och med slavar och slavinnor.

Liksom Gud en gång visade sig för den förrymda trälkvinnan Hagar, en kvinna utan någon som helst ställning bland människor, så är det ofta de som står på utsidan om alla mänskliga normer, gränser och inskränkningar som bäst förmår se Gud och förstå vem Gud är.

torsdag 20 maj 2010

Söndagen före pingst, Romarbrevet 8:31-39

"Vem kan anklaga Guds utvalda?" frågar Paulus sina läsare, som lever så att säga i fiskens mage, i ett Rom som i decennier styrts av en rad kejsare vars maktspel eller nycker när som helst kunde orsaka en grym död. I detta läge talar Paulus ord av tröst till de utsatta. Det spelar ingen roll vad människor gör mot dem, hur de blir anklagade för att äta barn och ännu värre saker, hur de blir smädade och skändade, torterade eller landsförvisade. För det är Guds åsikt, inte människors som spelar roll. Och Gud inte bara frikänner, utan överöser dem med den kärlek som uppenbarats i Kristus.

Och om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

tisdag 4 maj 2010

Femte söndagen i påsktiden, Johannes 15.10-17

Strax efter att Jesus har chockat lärjungarna genom att envisas med att tvätta deras fötter så chockar han dem igen. "Jag kallar er vänner", säger han. Han vill skapa relationer som inte är hierarkiska, mellan lärare och elev, mästare och lärjunge, herre och slav.

För vänner är jämställda och den ena är inte bättre än den andra. Så det är inte att undra på att de bästa exemplen på vänner är samkönade par, som David och Jonatan, Rut och Noomi, Tryfaina och Tryfosa. Och på den här tiden fanns det ingen regel som sa att vänner inte fick ha sex.