Söndagen före domsöndagen, Lukas 17:20-30

"Efter oss syndafloden" lär Madame Pompadour ha sagt för att trösta den franske kungen efter ett förlorat slag som blev början till slutet för Frankrikes glansperiod. Och även idag lever vi i en tid som tycks ha framtiden bakom sig. Vi väntar egentligen bara på att en eller annan katastrof ska komma och göra slut på oss alla.

Vårt liv liknar på många sätt livet i Noas dagar eller i Lots dagar, tider då den starkes rätt gällde, inte minst i förhållande mellan kvinnor och män. Patriarkat, sociala orättvisor och heteronormativitet frodades. Folk åt och drack (i övermått, de som kunde), gifte sig (män) eller blev bortgifta (kvinnor), ända tills den dag floden kom och gjorde slut på dem alla.

Men det är inte mänskligheten som Gud tröttnat på, även om katastrofer drabbar blint när de väl slår till, utan orättfärdighet. Gud har tröttnat på patriarkat, sociala orättvisor och heteronormativitet. Och när orättfärdigheten når en brytpunkt, då kokar Guds rättvisa över. Men den ser inte ut som man väntar sig, och den står inte att finna där folk pekar.

Så spring inte efter enkla lösningar, ty liksom blixten lyser upp himlen från horisont till horisont, så gör inte Guds rättvisa skillnad på människor och gör inga undantag. Ingen människas rättvisa kan sättas åsido för den goda sakens skull.

Tro inte att ni kan undkomma lidande. Det kan ingen. Men det betyder inte att läget är hopplöst. För Guds rike är inom oss.

Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet, Matteus 12:15-21

Det fanns de som ville outa Jesus men han förbjöd dem strängt att göra det. Han ville inte bli känd som mirakelmannen utan han ville, precis som många QTBH-personer, helt enkelt få vara den han var i tysthet och låta det få vara bra med det. Hur värdefullt det än är att en del av oss kommer ut och tar smällen som det alltid innebär, så tänker jag att vi måste få unna oss att få vara lite hemliga ibland också. Vi finns överallt. Och vi behövs där.

Alla underverk är inte spektakulära, och jag tänker att många av oss med en könsidentitet, en läggning eller en funktionsvariation som inte syns utanpå, vi kan var och en vara ett litet underverk för att vi vet hur det kan vara att vara människa, på ett sätt som många andra inte gör. Och ibland känner vi igen varandra och kan ge varandra den där lilla blinkningen. Och vårt namn ska ge andra hopp.

Alla själars dag, Lukas 20:37-38

Om Gud är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud…

Då är Gud en gud också för dem som tvingas förneka sin kärlek, som Abraham i Egypten.
Då är Gud en gud för dem som blir förskjutna av sina föräldrar, som Isak nästan dödades av sin far.
Då är Gud en gud för dem som om natten brottas med demoner på liv och död, som Jakob vid Jabboks vadställe.

Om Gud inte är en gud för döda utan för levande, då är Gud en gud för Oscar Wilde och Sylvia Rivera, för Christopher Marlowe och Virginia Woolf, för Matthew Shepard och Tyra Hunter. För vi är alla del av samma kamp, kampen för en värld med plats för alla. Och för Gud är alla levande.