”En morgon vaknade Bella och hade fått nog.” Jag vet inte hur många av er som är gamla nog att känna igen inledningen till Helen Zahavis En jävla helg. För er som inte är det kan jag sammanfatta med att det handlar om Bella som bor i en källarlägenhet och har råkat ut för en stalker som utsätter henne för sexuella trakasserier så att hon knappt vågar gå ut och måste ha gardinerna fördragna.
Sen handlar boken om hur hon ger sig ut på vendetta med en hammare och slår ihjäl honom och några andra äckliga karlar av bara farten. Inte så konstruktivt kanske men definitivt befriande. Men det som jag mest fick ut av boken är att det handlar inte om kränkningar. Kränkningar är alltid i någon mån subjektiva. Det handlar om att man blir sårad, ledsen och rädd. Men det som fick Bella att lägga hammaren i handväskan, det handlade inte om kränkningar utan om livsrum. Hon fick sitt livsrum inskränkt, sin handlingsfrihet. Hon som bodde i en sunkig källarvåning i bostadsbristens London, kunde inte ens ha fönstret öppet på grund av ett karläckel som spanat in henne.
Jag tror att vi var och en skulle kunna ställa oss upp här och nu med en berättelse som liknar Bellas, för vi har alla fått våra livsrum inskränkta. Det är därför vi är här. Och det är något som pågår hela tiden. Stridslarm och krigsrykten, folk som reser sig mot folk och rike mot rike, och hbtq-personer, romer, flyktingar och andra grupper som ingen tycker om utlämnas till att plågas och dödas.
Och kanske värst av allt: många falska profeter framträder och månglar hat i Jesu namn, och kärleken kallnar. Vart ska vi vända oss och vem ska vi tro på när de som kallar sig kristna är de värsta hatarna, när man försöker använda kyrkan som en plattform för att sprida hat och när folk i mängd lämnar kyrkan för att Antje Jackelén inte lånar sig till att hetsa mot muslimer.
Jesus har gett oss svaret, strax efter vår text. ”Liksom blixten kommer från öster och lyser ända till väster, så blir det vid Människosonens återkomst. Där kadavret ligger, där samlas gamarna.” Gud är kärlek, det går inte att ta fel på, och allt som inte är kärlek, allt som leder till våld och till att människor exkluderas, det är inte av Gud. Svårare är det inte. Sverigedemokraterna och de andra fascisterna är gamar. De blir riktigt farliga först när kärleken är död.
Så krama varandra hårt och håll fast i kärleken, för den som håller ut till slutet skall bli räddad.
