Det fanns ingen socialförsäkring på den tid då lagen tecknades ner. Men det fanns omsorg om människor. Normalt var det ju ens familj och släkt som tog hand om en, men för dem som inte hade någon släkt: änkan, den faderlöse och invandraren, så fick man ta till andra metoder. Man skördade lite slarvigt, både sädesfält och olivträd, så att de fattiga kunde gå och plocka.
Det finns en barmhärtighet i att lämna lite kvar, att lämna några platser där de som inte hör hemma någonstans kan hitta sin utkomst. Men idag, när den ekonomiska nyttan är kung, krymper stadigt livsutrymmet för queera och fattiga, när man "snyggar till" för att hindra folk att ha oönskat sex och för att höja markvärdet på bekostnad av dem som inte har någonstans att ta vägen.
