Det är en vision av lycka och glädje som Jeremia presenterar, av oskuldsfulla nöjen och glädjedans. Men för att göra en sådan glädje möjlig krävs rättvisa, som märks i frasen att de som planterar själva får skörda frukten. Inte bara får de leva länge nog att se vingårdarna de planterat växa upp, utan de får också behålla dem och deras frukter.
Att få smycka sig så som man själv känner för och att få visa sin glädje utan att bli hånad och bespottad, det är just en utopi för många av oss. Men det är en utopi som Gud har lovat att vi ska få se en dag. Om inte idag, så imorgon.
