Ingen på jorden är värdig att öppna bokrullen i Guds hand. Ingen människa förmår se Guds plan. Bibeln är en mångtydig bok, full av motstridiga berättelser och ingen enskild människa förmår loda dess djup. Bara tillsammans kan vi börja förstå vad Gud vill säga oss. Men om vi ska göra det är det viktigt att alla röster får höras, även de som ter sig misshagliga.
Låt oss fortsätta fördjupa oss i Bibelns mysterier och inte låta oss avskräckas av dem som tror att de äger sanningen. De är inte värdiga att öppna bokrullen.
Visar inlägg med etikett Första söndagen i advent. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Första söndagen i advent. Visa alla inlägg
söndag 28 november 2010
söndag 29 november 2009
Första söndagen i advent, Matteus 21:1-9
När folket bredde ut sina mantlar framför Jesus så var det en mycket tydlig symbol. De syftade på berättelsen i Andra kungaboken, när en ung man på uppdrag av profeten Elisha smörjer Jehu till kung, den Jehu som sedan for fram som ett Jehu mot de världsliga härskarna, kungar och tyranner. Det var mycket klart vad de förväntade sig av Jesus. Han skulle göra slut på våld, orättvisor och förtryck.
Idag hoppas jag att vi kan möta det nya kyrkoår som börjar idag som en utmaning, men också som en glädjefylld påminnelse om att Herren är med oss. För vi har ju mycket att glädjas över. Kyrkomötet har stadfäst rätten för samkönade par att gifta sig i kyrkan och vi har fått en öppet lesbisk biskop. Men kampen har bara börjat. För när glädjen växer sig stark, då frodas också hatet. Så låt oss hoppas på en Davids son, som kan sätta ett blåbär i pannan på homofobins Goliat.
Idag hoppas jag att vi kan möta det nya kyrkoår som börjar idag som en utmaning, men också som en glädjefylld påminnelse om att Herren är med oss. För vi har ju mycket att glädjas över. Kyrkomötet har stadfäst rätten för samkönade par att gifta sig i kyrkan och vi har fått en öppet lesbisk biskop. Men kampen har bara börjat. För när glädjen växer sig stark, då frodas också hatet. Så låt oss hoppas på en Davids son, som kan sätta ett blåbär i pannan på homofobins Goliat.
söndag 30 november 2008
Första söndagen i advent, Romarbrevet 13:11-14,
Idag börjar ett nytt kyrkoår, och det är en påminnelse om att varje dag innebär en ny möjlighet. Natten går mot sitt slut och dagen är nära, säger Paulus. Låt oss hoppas att detta kyrkoår blir en början till ett vänligare och mer tolerant samhälle.
Men samhället är vi, så det är upp till oss om detta ska kunna förverkligas. Låt oss därför leva värdigt, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. Hittills har kyrkan mest ägnat sig åt att bekämpa de två första, men det är minst lika viktigt att stävja strider och avund, som jag tror är ett betydligt större problem än det lilla fåtal som ägnar sig åt festande och orgier.
Så kanske vi kan ta som nyårslöfte att ta ansvar för vår konsumtion, att ta ansvar för vår sexualitet och att åtminstone försöka att inte döma varandra.
Men samhället är vi, så det är upp till oss om detta ska kunna förverkligas. Låt oss därför leva värdigt, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. Hittills har kyrkan mest ägnat sig åt att bekämpa de två första, men det är minst lika viktigt att stävja strider och avund, som jag tror är ett betydligt större problem än det lilla fåtal som ägnar sig åt festande och orgier.
Så kanske vi kan ta som nyårslöfte att ta ansvar för vår konsumtion, att ta ansvar för vår sexualitet och att åtminstone försöka att inte döma varandra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)