Söndagen före pingst, Apostlagärningarna 1:12-14

Jag minns första gången jag kom till RFSL, på en undanskymd gata med en porrklubb ovanpå. Det låg på andra våningen, liksom det rum där lärjungarna samlades. Och som så många andra gick jag flera varv runt kvarteret, livrädd att någon skulle se mig slinka in.

Där inne fanns det några slitna plyschsoffor, några kafébord och en bar. Och där fanns en gemenskap som jag aldrig kunnat avvara. Jag var femton år.

I tider av skräck och tvivel så har vi bara varandra att lita till. Som Predikaren säger: "Där en blir övermannad kan två hålla stånd, och tredubbel tråd brister inte så lätt."

Söndagen före pingst, Romarbrevet 8:31-39

"Vem kan anklaga Guds utvalda?" frågar Paulus sina läsare, som lever så att säga i fiskens mage, i ett Rom som i decennier styrts av en rad kejsare vars maktspel eller nycker när som helst kunde orsaka en grym död. I detta läge talar Paulus ord av tröst till de utsatta. Det spelar ingen roll vad människor gör mot dem, hur de blir anklagade för att äta barn och ännu värre saker, hur de blir smädade och skändade, torterade eller landsförvisade. För det är Guds åsikt, inte människors som spelar roll. Och Gud inte bara frikänner, utan överöser dem med den kärlek som uppenbarats i Kristus.

Och om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

Söndagen före pingst, Johannes 15:26-16:4

Så här skriver Jonas Gardell i sin bok Om Jesus:
”Jag är så trött på att respektera människor som inte respekterar mig. Erkänna människor som inte erkänner mig tillbaka. Detta daltande.

Min Gud är de utsattas Gud, kvinnornas Gud, de homosexuellas Gud. Min Gud är de mobbades Gud, de lidandes Gud, de maktlösas Gud.

Jag förklarar krig mot den andra guden.”

Söndagen före pingst, Första Kungaboken 19:9-16,

Elia gick in i garderoben igen. Efter att ha kommit ut i triumf och besegrat Baalsprofeterna så det stänkte om det så stötte han plötsligt på oväntat motstånd. Då drog han sig tillbaka och ville bara dö.

Det var då han hörde Herrens röst som förklarade var han skulle få möta Gud. Efter storm, jordskalv och eld kom ett stilla sus. Då kände Elia igen sin Herre och gick ut.

Att komma ut är inget vi gör en gång för alla. Ibland stöter vi på patrull och måste dra oss tillbaka. Men om vi då kan uppfatta Guds röst i det stilla suset inom oss, då kan vi hämta kraft, liksom Elia, till att komma ut ur garderoben igen.