Andra söndagen i fastan, Matteus 15:21-28

Det har hänt mycket på kort tid när det gäller HBT-personers rättigheter, inte minst i kyrkan. Men jag säger som Tiina Rosenberg: ”Vi säger inte ’Tack’, utan ’Det var ¤%& i mig på tiden!’. För vi ska komma ihåg att det inte är någon som förbarmat sig över oss, utan vi har fått kämpa för varje tum.

I den kampen är den kananeiska kvinnan från dagens evangelium en förebild. Inte heller hon får något gratis. Till och med Jesus går förbi henne utan en blick och när hon tränger sig fram så smädar han henne och jämför henne med en hund. Men hon är envis, modig och snabbkäftad nog att inte låta sig avfärdas, och hon tvingar honom att ändra sig.

Av det lär vi tre saker: Om vägen framåt är stängd så gå åt sidan och sök en öppning. Svara inte med våld men backa inte. Och tvivla aldrig på din rätt och ditt värde.

Och om nu en ensam kvinna kan få Gud själv att ändra sig så ska väl vi kunna rå på några biskopar.

Fastlagssöndagen, Jesaja 52:13-15

Sångerna om Herrens lidande tjänare i Jesaja lär oss två saker. För den förtvivlade finns det en tröst i att Jesus triumferade inte genom sin makt och styrka utan genom sin trofasthet i lidandet.
Det andra är att även den som är illa sedd, ja rent av motbjudande i människors ögon, kan mycket väl vara Guds utvalda redskap. Det stämmer till eftertanke.

Sexagesima, Första Korinthierbrevet 1:18-25

Korset är en styggelse. Det strider inte bara mot allt förnuft utan också emot alla judiska renhetsregler. Att låta Guds utvalde plågas och dö som en simpel brottsling och att låta en död kropp hänga naken efter solnedgången, det var en styggelse utan dess like.

Jämfört med det är sex mellan män (eller kvinnor) ingenting att fästa sig vid. Korset har redan vänt upp och ner på allt vi trodde oss veta och utplånat förståsigpåarnas förnuft. Guds kärlek är större än vi kan förstå.

Femte söndagen efter trettondagen, Hesekiel 34:17-23,

Man kan fråga sig på vilket sätt äktenskapet mellan man och kvinna skulle bli degraderat för att människor av samma kön som älskar varandra skulle få gifta sig i kyrkan. Men tyvärr finns det alltför många som inte vill nöja sig med att få dricka klart vatten, utan måste grumla det för andra.

Hör Guds ord till de privilegierade: ”Ni knuffar de svaga med bog och länd, ni stångar dem tills ni har trängt bort och skingrat dem. Men jag skall rädda mina får, så att de aldrig mer blir till byte.” Gud ska inte överge oss.

Fjärde söndagen efter trettondagen, Jobs bok 38:1-11

Vi har inte receptet på en människa. Även om projektet att kartlägga de mänskliga generna går mot sin fullbordan, så är vi fortfarande oändligt långt från att kunna förutsäga hurdan en människa ska bli. Vi vet inte varför en del människor blir homosexuella, bisexuella eller transsexuella.
Vad vi däremot vet är att det finns alldeles för många av oss för att det ska vara något skadligt eller ens ofördelaktigt med oss. Då hade evolutionen sorterat bort oss för länge sen. Men om Gud har låtit oss få finnas, som en godartad sexuell variation, då har ingen människa rätt att fördöma oss och hölja Guds visa plan i mörker, inte ens om han är påve.

Första söndagen efter trettondagen, Apostlagärningarna 18:24-19:6

Priscilla och Aquila var två könsöverskridare. Bara det att hennes namn nämns först visar hur unika de var i sin samtid. Det var hon som var den stora aposteln, och Aquila var mest hennes medhjälpare. De var ryggraden i församlingen i Rom och nämns flera gånger i Paulus brev. Och när det kom en ny apostel, som predikade med glöd och insikt, men inte kände till friheten i Kristus, då tog de sig an honom och gav honom ännu noggrannare kunskap om Guds väg.

Jag hoppas att vi alla kan finna de tillfällen då Priscilla och Aquila, dessa modiga och kloka människor, kan få vägleda oss i våra möten med de människor som ännu inte förstått friheten i Kristus, som ännu inte hört att det finns en helig ande som vänder upp och ner på människors regler och hierarkier och som stärker varje människa till att vara sig själv inför Gud och andra.

Söndagen efter nyår, Första Samuelsboken 3:1-10

Alla vi HBT-personer har fått en särskild kallelse. Jag tror inte att någon vet var den kommer ifrån, och det är lätt att ta fel, särskilt om man som Samuel får sin kallelse som helt ung. För det är ju ett faktum att de allra flesta HBT-personer föds till föräldrar som lever som heterosexuella. Hur man kommer underfund med vem man är är något som varierar från person till person, men en gemensam nämnare är att det är något som är så starkt att det får många av oss att trotsa omgivningens ogillande, och i extrema fall till och med bryta med familjen.

Jag tror inte att en så stark kallelse skulle kunna komma till så många någon annanstans än från Gud. Men jag tror också att det är en uppgift för ett helt liv att förstå till vad den kallelsen är. Men låt oss ta vara på vår kallelse, följa den och se vart den leder oss.