Söndagen efter nyår, Markus 11:15-19

”Ni har gjort det till ett rövarnäste”, säger Jesus om templet. Med det menar han inte att det har kommersialiserats utan att det har blivit ett tillhåll för våldsmän. Även i våra dagar har kyrkan blivit ett tillhåll för våldsmän. Åke Green-rättegången har visat att man ostraffat kan säga saker i kyrkan som skulle vara hets mot folkgrupp var som helst annars.
Det finns kanske anledning att göra som Jesus och stoppa kyrkan för ett ögonblick för att tänka efter vad vi egentligen säger till varandra och till andra människor.

Söndagen efter jul, Andra Moseboken 1:15-21

Det har spillts mycket tid på att försöka finna den gen som orsakar homosexualitet. Innan dess skyllde man på hormonrubbningar eller överdriven modersbundenhet. Man skulle kunna skratta åt eländet om det inte under detta engagemang finns ett hopp om att kunna utrota icke önskvärda egenskaper, som t.ex. homosexualitet. Sammanhangen är nog för komplexa för att man någonsin ska kunna hitta den genen, men redan idag aborteras i övrigt friska foster med Downs syndrom. Det sätter faraos rashygien i ett kusligt perspektiv.

Fjärde söndagen i advent, Filipperbrevet 4:4-7

Paulus skriver till de kristna i Filippi: Låt alla människor se hur fördragsamma ni är.
Fördragsamhet och tolerans är någonting som knappast kommer högst upp på människors intryck av kristet beteende. Tyvärr är det faktiskt ett område där det finns ett och annat att åtgärda. Jag misstänker att det här till en del beror på att man har blandat ihop begreppen "moral" och "moralism".
Det är naturligtvis inget fel på att ha en hög moral. Om man strävar till att alltid bete sig moraliskt och väl i alla situationer, så är det närmast någonting beundransvärt – med det lilla förbehållet att det inte går att på detta sätt förtjäna sin frälsning. Om motivet för ens moraliska beteende är att förtjäna ihop frälsningspoäng, är det alltså bakvänt. Om motivet däremot är att man reagerar på Guds nåd och kärlek genom att vilja leva ett moraliskt liv, så är det bra.
Men det som är bra, bara motivet är det rätta, är alltså att själv sträva till en hög moral. Om man strävar till att andra skall ha en hög moral, vare sig de vill det eller inte, så gör man sig skyldig till moralism. Särskilt fult är det om ens moralism är ihopkopplad med ett omoraliskt beteende, för då är man inte bara moralist utan också skenhelig. Och skenhelighet attackerade redan Jesus hårt. Om vi är skenheliga går vi alltså rakt emot det som Jesus lärde!
Boten på detta är alltså: Låt alla människor se hur fördragsamma ni är.

Fjärde söndagen i advent, Lukas 1:30-35

”Hur ska det gå till?” frågade Maria. ”Jag har ju aldrig haft någon man.”
”Nej, just det”, svarade Gabriel. ”Kanske var det just Guds poäng när Gud valde dig. Kanske ville Gud visa att inte allt i världen sker genom heterosexuella samlag. Det finns många sätt att bilda familjer. Kanske var det meningen att just du skulle bli en förebild för dem som inte är som andra.”
”Må det ske med mig som du har sagt”, svarade Maria. Och det gjorde det.

Tredje söndagen i advent, Matteus 11:12-19

"Dansa, din djävul!" sjunger Thomas Di Leva, en man som inte är rädd för att gå sin egen väg. Och det är många som ropar efter att vi ska dansa efter deras pipa. Och har man fel könspresentation, då får man räkna med att bli smädad, precis som läderkillen Johannes och mjukisen Jesus. Men vi är i gott sällskap.

Andra söndagen i advent, Matteus 13:31-34

Det är så typiskt Jesus att säga att himmelriket är som en surdeg. Folket hade ju lärt sig att surdeg var något orent, något att undvika, och en gång om året skulle man kasta ut all gammal surdeg och börja på nytt. Men just det där som växer i det fördolda, det okontrollerbara och lite pinsamma, det där som sker i smyg men utan vilket allt blir liksom platt och tråkigt, det kallar Jesus för himmelriket.
Det skulle inte förvåna mig om han tyckte om sex också.

Första söndagen i advent, Matteus 21:1-9

När folket bredde ut sina mantlar framför Jesus så var det en mycket tydlig symbol. De syftade på berättelsen i Andra kungaboken, när en ung man på uppdrag av profeten Elisha smörjer Jehu till kung, den Jehu som sedan for fram som ett Jehu mot de världsliga härskarna, kungar och tyranner. Det var mycket klart vad de förväntade sig av Jesus. Han skulle göra slut på våld, orättvisor och förtryck.

Idag hoppas jag att vi kan möta det nya kyrkoår som börjar idag som en utmaning, men också som en glädjefylld påminnelse om att Herren är med oss. För vi har ju mycket att glädjas över. Kyrkomötet har stadfäst rätten för samkönade par att gifta sig i kyrkan och vi har fått en öppet lesbisk biskop. Men kampen har bara börjat. För när glädjen växer sig stark, då frodas också hatet. Så låt oss hoppas på en Davids son, som kan sätta ett blåbär i pannan på homofobins Goliat.