söndag 26 juli 2009
Kristi förklarings dag, Matteus 17:1-8,
Pride är den tid på året då alltid är som det ska. Det är den enda vecka då jag kan hålla min pojkvän i handen på stan. Det är då folk man möter är glada och öppna och det händer en massa roliga saker, intressanta föredrag, diskussioner och fester, där alla får en möjlighet att vara sig själva för en stund. En kort stund på förklaringens berg.
söndag 19 juli 2009
Sjätte söndagen efter trefaldighet, Matteus 5:20-26,
”Den som kallar sin broder ’raca’ undgår inte att ställas inför rådet.” Ingen vet riktigt vad ”raca” betyder och en innebörd är ungefär ”idiot”. Men det kan också betyda ”fjolla”. Det skulle kunna betyda att Jesus mitt i Bergspredikan säger åt människorna att inte håna andra för deras sexualitet eller avvikande könspresentation. Eller också att Jesus tycker att det är så hemskt att vara en fjolla att ingen ostraffat ska kalla någon annan för det. Jag vet vilken tolkning jag föredrar.
söndag 12 juli 2009
Apostladagen, Lukas 5:1-11
Petrus var gift när han blev kallad. Det struntade Jesus blankt i, trots att han annars förbjöd skilsmässa. Paulus var å sin sida aldrig gift. Ingen av dem är direkt någon omslagspojke för äktenskapet eller heteronormen. Faktum är att Jesus när han kallar Petrus underförstått säger att vissa människor har en helt annan uppgift i livet än att gifta sig och skaffa barn, en uppgift som är minst lika viktig.
Jesus hade en förmåga att se människan och att inte trycka in alla i ett fack. Och traditionella familjevärden gav han inte mycket för.
Jesus hade en förmåga att se människan och att inte trycka in alla i ett fack. Och traditionella familjevärden gav han inte mycket för.
söndag 5 juli 2009
Fjärde söndagen efter trefaldighet, Lukas 6:36-42
Detta är min favorit bland Bibelorden och absolut en ledstjärna i mitt kristna liv.
Det Jesus säger är här centralt i hela den kristna tron: Döm inte! Ofta blir jag ändå dömd av andra kristna. Inte bara mitt funktionshinder utan också självklart min sexuella läggning och det faktum att jag praktiserar den gör mig till någon som det går bra att döma, fast Jesus uttryckligen säger att ”med det mått som ni mäter med så ska det mätas upp åt er”. Alltså mäter jag upp med ett trångsynt och dömande mått åt min broder eller syster så är det också så de kommer att mäta upp åt mig.
Hur som helst så är det svårt att inte döma tycks det. Svårt för många att komma ihåg det här Bibelordet. Jag blir ofta arg eller i klartext förbannad när jag läser eller hör åsikter från andra kristna som tar sig friheten att säga i stort sett vad de vill om HBTQ-personer eller andra de inte tycker vandrar på den smala vägen.
För mig är det viktigt att minnas att den smala vägen kanske är smal, men framför allt mångfacetterad. Om vi tar det här Bibelordet till hjärtat, om vi verkligen inte dömer utan mäter upp åt andra med ett lika stort och välkomnande mått som skulle önska att det blev uppmätt åt oss då skall det inte vara svårt att inkludera istället för att exkludera att acceptera istället för att fördöma.
Ofta skulle jag önska när jag möter sådana personer som jag beskrivit ovan att jag skulle kunna säga ”ta först bort bjälken i ditt eget öga…” för det är det jag vill. Jag vill säga till dem att om de slutade upp med att stirra sig blinda på antingen min rullator och det den betyder för dem eller på vem jag just för tillfället älskar, så skulle vi kunna mötas och väga upp något fint åt varandra, i våra generösa mått.
Christine Bylund
Det Jesus säger är här centralt i hela den kristna tron: Döm inte! Ofta blir jag ändå dömd av andra kristna. Inte bara mitt funktionshinder utan också självklart min sexuella läggning och det faktum att jag praktiserar den gör mig till någon som det går bra att döma, fast Jesus uttryckligen säger att ”med det mått som ni mäter med så ska det mätas upp åt er”. Alltså mäter jag upp med ett trångsynt och dömande mått åt min broder eller syster så är det också så de kommer att mäta upp åt mig.
Hur som helst så är det svårt att inte döma tycks det. Svårt för många att komma ihåg det här Bibelordet. Jag blir ofta arg eller i klartext förbannad när jag läser eller hör åsikter från andra kristna som tar sig friheten att säga i stort sett vad de vill om HBTQ-personer eller andra de inte tycker vandrar på den smala vägen.
För mig är det viktigt att minnas att den smala vägen kanske är smal, men framför allt mångfacetterad. Om vi tar det här Bibelordet till hjärtat, om vi verkligen inte dömer utan mäter upp åt andra med ett lika stort och välkomnande mått som skulle önska att det blev uppmätt åt oss då skall det inte vara svårt att inkludera istället för att exkludera att acceptera istället för att fördöma.
Ofta skulle jag önska när jag möter sådana personer som jag beskrivit ovan att jag skulle kunna säga ”ta först bort bjälken i ditt eget öga…” för det är det jag vill. Jag vill säga till dem att om de slutade upp med att stirra sig blinda på antingen min rullator och det den betyder för dem eller på vem jag just för tillfället älskar, så skulle vi kunna mötas och väga upp något fint åt varandra, i våra generösa mått.
Christine Bylund
söndag 28 juni 2009
Tredje söndagen efter trefaldighet, Lukas 15:1-7
När Jesus’ herde ger sig av för att finna det hundrade fåret så lämnar han de andra nittionio i öknen. Det är typiskt för Jesus sätt att arbeta.
Det handlar inte om att återföra de förlorade fåren till fållan som de flesta kristna har uppfattat det, utan om att skapa ett nytt centrum där det tidigare var periferi.
Plötsligt är de förlorade fåren nyckelpersoner i det nya Israel och de sista har blivit de första.
Det handlar inte om att återföra de förlorade fåren till fållan som de flesta kristna har uppfattat det, utan om att skapa ett nytt centrum där det tidigare var periferi.
Plötsligt är de förlorade fåren nyckelpersoner i det nya Israel och de sista har blivit de första.
söndag 21 juni 2009
Andra söndagen efter trefaldighet, Lukas 14:15-24
Vid den stora måltiden i Guds rike, den som vi tar del av varje gång vi firar mässa, där finns det ingen bordsplacering. Där finns det ingen rangskala och ingen VIP-lista. Där är alla välkomna, och särskilt alla vi som någon gång blivit utestängda från mänsklig gemenskap.
De enda som inte är välkomna är de som kommer till Jesus och snabbt markerar en bra plats, lägger sin jacka på stolen och sedan går sin väg så att ingen annan kan sitta där. De som tar upp plats som de inte gör bruk av. Det är de som gör anspråk på att vara kristna men som inte lyssnar på Jesu ord, som slickar uppåt och sparkar neråt, och som är snabba att fördöma alla som inte passar in i deras trånga normer.
De är inte välkomna – om de inte ändrar sig.
De enda som inte är välkomna är de som kommer till Jesus och snabbt markerar en bra plats, lägger sin jacka på stolen och sedan går sin väg så att ingen annan kan sitta där. De som tar upp plats som de inte gör bruk av. Det är de som gör anspråk på att vara kristna men som inte lyssnar på Jesu ord, som slickar uppåt och sparkar neråt, och som är snabba att fördöma alla som inte passar in i deras trånga normer.
De är inte välkomna – om de inte ändrar sig.
söndag 14 juni 2009
Första söndagen efter trefaldighet, Romarbrevet 6:3-11
Paulus tänkte sig homosexualitet som något hedningarna ägnade sig åt för skojs skull och för att de helt enkelt var perversa.
Idag vet vi bättre. Men oavsett vad man tänker om den saken, och oavsett vad en människa gör med sitt liv, så finns det inget som kan skilja oss från Guds kärlek. Inget som kan omintetgöra vårt dop.
Inget i hela världen.
Idag vet vi bättre. Men oavsett vad man tänker om den saken, och oavsett vad en människa gör med sitt liv, så finns det inget som kan skilja oss från Guds kärlek. Inget som kan omintetgöra vårt dop.
Inget i hela världen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)