Den helige Johannes Döparens dag, Lukas 1:67-80

Johannes Döparen har mycket gemensamt med sin namne Jeanne d'Arc. Båda fick sin kallelse i unga år, båda trotsade konventionerna för att leda sitt folk till frälsning. Båda vågade kritisera makten, och båda fick betala för sin kompromisslöshet med sitt liv.

Varför skulle vi inte kunna tänka oss även Johannes Döparen som en könskrigare?

Heliga trefaldighets dag, Apostlagärningarna 4:5-12

För många religiösa är kärlek som inte följer reglerna ingen verklig kärlek. Om vi lever och älskar på ett sätt som inte överensstämmer med deras tolkning, då kan det inte vara från Gud. Men läser man evangelierna och apostlagärningarna ordentligt, då kan man inte undgå att urskilja en kraft och en kärlek som spränger alla gränser, den som tagit gestalt i nasarén Jesus Kristus, stenen som husbyggarna ratade.

Annandag pingst, Jesaja 44:1-8

Det är i moderlivet vårt kön bestäms. Vi formas alla långt innan vi föds till de människor vi ska bli. Var och en av oss är menad av Gud. Vi är menade av Gud att vara just de vi är. Och inte bara det. Vi ska skjuta upp som grönskande popplar, som pilträd vid vattenströmmar. Och vi ska säga att vi tillhör Herren, vi ska bära Jakobs namn.

Vi är Guds folk. Vi alla.

Söndagen före pingst, Apostlagärningarna 1:12-14

Jag minns första gången jag kom till RFSL, på en undanskymd gata med en porrklubb ovanpå. Det låg på andra våningen, liksom det rum där lärjungarna samlades. Och som så många andra gick jag flera varv runt kvarteret, livrädd att någon skulle se mig slinka in.

Där inne fanns det några slitna plyschsoffor, några kafébord och en bar. Och där fanns en gemenskap som jag aldrig kunnat avvara. Jag var femton år.

I tider av skräck och tvivel så har vi bara varandra att lita till. Som Predikaren säger: "Där en blir övermannad kan två hålla stånd, och tredubbel tråd brister inte så lätt."