söndag 10 februari 2008

Första söndagen i fastan, Markus 1:12-13

Anden drev Jesus ut i öknen, och det kan hända vem som helst av oss. För det finns vissa demoner som vi alla måste våga möta, och möta ensamma, för det finns ingen som kan hjälpa oss. Jag talar om vår egen internaliserade homofobi, eller för att tala svenska, alla de där känslorna av skam och skuld. Av att vi inte duger, att vi inte borde ta plats eller väcka anstöt. Att det är något fel på oss och att vi borde anpassa oss till majoriteten. Det är inte bara utifrån de rösterna kommer utan de finns också i vårt eget huvud. Men det är viktigt att komma ihåg att det är Satan som talar, även om han ofta lånar röst av våra föräldrar, våra kollegor eller andra i vår närhet – eller rent av oss själva.