söndag 8 mars 2009

Andra söndagen i fastan, Matteus 15:21-28

Det har hänt mycket på kort tid när det gäller HBT-personers rättigheter, inte minst i kyrkan. Men jag säger som Tiina Rosenberg: ”Vi säger inte ’Tack’, utan ’Det var ¤%& i mig på tiden!’. För vi ska komma ihåg att det inte är någon som förbarmat sig över oss, utan vi har fått kämpa för varje tum.

I den kampen är den kananeiska kvinnan från dagens evangelium en förebild. Inte heller hon får något gratis. Till och med Jesus går förbi henne utan en blick och när hon tränger sig fram så smädar han henne och jämför henne med en hund. Men hon är envis, modig och snabbkäftad nog att inte låta sig avfärdas, och hon tvingar honom att ändra sig.

Av det lär vi tre saker: Om vägen framåt är stängd så gå åt sidan och sök en öppning. Svara inte med våld men backa inte. Och tvivla aldrig på din rätt och ditt värde.

Och om nu en ensam kvinna kan få Gud själv att ändra sig så ska väl vi kunna rå på några biskopar.