söndag 10 augusti 2008

Tolfte söndagen efter trefaldighet, Markus 2:23-28

Dagens text har ett hoppfullt budskap på mer än ett sätt. Det tydligaste är Jesus tydliga ställningstagande för att människors behov trumfar regler, och att det som är till näring för människor är viktigare än det som bara är för syns skull. Kärlek är viktigare än anständighet.


Men något som är mindre uppenbart men kanske än mer hoppfullt är att Jesus (eller evangelisten Markus) har fel här. Det var inte Evjatar som var överstepräst när David åt av skådebröden, utan hans far Achimelek, som vem som helst som äger en bibel själv kan konstatera. Det visar att ingen är ofelbar, inte ens Bibeln själv. Ingen kan tala om för oss vad som är rätt och fel, utan vi måste själva använda vårt omdöme. Det är en skrämmande tanke, men också en hisnande frihet, en frihet att plocka ax på sabbaten – under eget ansvar och med Jesus ledning.