söndag 5 september 2010

Fjortonde söndagen efter trefaldighet, Lukas 22:24-27

En av påvens många titlar är "din tjänares tjänare", och kyrkorna har på ytan tagit till sig Jesu ord om att den störste bland lärjungarna ska vara som den yngste. Och det är gott och väl, men Jesus vill lära oss mycket mer än en enskild spiritualitet och en tjänande inställning.

På dessa få rader skisserar han en hel motkultur, en gemenskap av människor som inte rangordnar sig själva och varandra och inte kräver att kallas "folkets välgörare". Han skapar något så tydligt, så bräckligt och så svårt som en gemenskap av radikal demokrati där ingen är förmer än någon annan.

Det är en sådan radikalt demokratisk gemenskap som vi vill bygga upp i queerkyrkan, hur svårt det än är. För gör vi något annat, ens provisoriskt, så är det inte Jesus vi följer. Och är hörnstenen sned, då rasar förr eller senare hela bygget.